Dag 5 HEMMA
Solen sken och jag var glad! :) Hade ju fått mycket medecin med mig hem så jag skulle klara av dagarna. Vilket funkade bra.
6 timmar senare
Intensiven!
Denna bild är efter jag vaknat upp efter operationen när jag ligger på intensiven.
6-7 timmar efter operationen vaknade jag upp på intensiven. Läkaren hade lovat att ringa mina föräldrar så att dom skulle vara på plats när jag vaknade men han räknade med att jag skulle sova längre än vad jag gjorde.
Så när jag vaknade upp så möttes jag av en fruktansvärd smärta, behövde smärtlindring men det var så svårt att skrika på sjuksystrarna.. Kände mig så liten och instängd i min egna kropp.Det var som att man skrek utan att ha någon röst. Men vips var systrarna där och gav mig rejält med smärtstillande. Bad dom ringa mina föräldrar vilket dom gick och gjorde direkt men det skulle ta en timma för dom att komma.. Så där låg jag ledsen, hade ont och ja ALLT VAR HOPPLÖST! Var oxå otroligt rädd för alla maskiner jag var inkopplad i och skrek på läkaren att komma när jag trodde mitt hjärta höll på att stanna efter som hjärtmaskinen började pipa, men det var tydligen min grannes! haha Men jag försökte ha fullkontroll på situationen hela tiden fats jag var TOTALT ned drogad! Som sagt gillade jag inte att vara inkopplad till en massa maskiner, däremot älskade jag mina slangar som gav mig morfinet och allt vad jag nu fick!
Annars gick mitt dygn på intensiven åt att röra på benen och armarna och vrida på mig. Häftigt att jag kunde röra mig. Att jag inte blev förlamad!! VILKEN LYCKA!
Jag och pappa lyckades övertala sjuksystrarna om att hans skulle få sova hos mig på intensiven. Vilket han fick MEN sovandes på en stol.
På morgonen vaknade jag av att en kärring bredvid mitt "rum" (det är ju bara skynken i mellan) satt på en potta o bajsa.. fyfan vad äckligt.. haha o jag som redan avr illamående av alla droger jag fick i mig.
Uppe på mitt rum när jag tar mina första steg!
Jag fick på morgonen dagen efter operationen komma upp till min avdelning och hade fått ett eget rum.
Det var så skönt att slippa sitta fast i alla läskiga maskiner nere på intensiven och att få bli av med en del av slangarna.
Nu hade jag bara kistkarteter, morfinslang,dropp och 2 dräneringslangar i ryggen kvar. :)
Så fort som möjligt ville jag upp och ta några steg. Det var tungt, man kände sig lite illamående men det var oxå skönt att komma upp på benen så snabbt efter Op.. även om det bara blev några steg i taget första dagen!
Jag hade ont och var mycket drogad men allt var precis som det skulle kännas efter ett så stort ingrepp!Andra dagen efter op! Men en spypåse på huvudet! Kul att folk kan skratta åt en som redan ligger ner!! ;)
Invigning av rullstolen! Förövrigt en av mina favoriter på sjukhuset, förutom morfin och min pipmugg!
Ja andra dagen började jag vakna till liv och ville upp och gå så mycket att dom tog bort mitt dropp,kisskarteter och dräneringsslangar för att jag lättare skulle kunna röra mig fritt!
Ja fika med vänner och familjen nere på stora cafet på sjukhuset var mitt intresse och att få bli rullad i rullstol.
När mitt fika sug kom så väcktes även mitt röksug......Placerad under "rökning förbjunden skylten"
Var denna dag även på röntgen.. stressade som tusan med det. Ville veta hur stor krök jag hade nu när jag blivit opererad! När jag skulle ställa mig på röntgen spydde jag, blev så illamående av morfinet. Men lyckades iallafall bli röntgad trots mina spypauser! :) haha
Detta blev resultatet. Från 57 grader till 23!
Gick även och kollade min längd. 2,5 cm längre så har nu en längd på 1,68! Wow att växa så mycket när man fyllt 22 år! ;)
Dag 3:Jag med min pipmugg!
Älskade pipmuggen.. var det jag ville dricka ur hela tiden.... lite som en nappflaska! mys!!!!!!!!
Hade besök, minns inte så mycket av tiden. Var så drogad hela tiden... så jag har väldigt dåligt minne av hela sjukhustiden.
Kattis skulle iallafall sova över hos mig.. sitta barnvakt. Stackarn fick klara av mitt jobbiga envisa jag.. När jag på nätterna tjaffasde med sjuksystrarna.. ville ha så mycket mer morfin på kvällarna, vaknade alltid upp i riktiga smärtor MEN dom tyckte jag var tillräckligt drogad.
Iallafall vaknade jag upp denna natt av kraftiga magsmärtor och försökte gå på toa.. men det gick inte.. var riktigt för stoppad så hela kalaset slutade med laxeringsmedel! VIDRIGT! O stackars min lilla Kattis som fick va med om det..
Det är jätte vanligt att man får problem med magen efter denna operation då man äter så mycket medeciner.INTE KUL!
DAG 4:
Värsta dagen. Min syster hade kalas och ingen i min familj hade tid att sova över med mig på sjukhuset.. var så deppig!
På kvällen rymde jag ut och rökte själv. Jag gick från avdelningen ganska långt till huvudentren för att ta en cigg och deppa.. ringde mina föräldarar och sa att jag lyckats ta mig ut själv! Dom vart väldigt oroliga eftersom det bara var 4 dagar efter operationen och jag var väldigt drogad. Dom ville att jag skulle be någon om att leda mig upp till mitt rum men JAG KLARADE MIG SJÄLV!
När jag kom upp så skulle jag byta rum och få dela med en dam. Jag packade ihop alla mina saker själv och flyttade in i andra rummet.
Somnade ensam den natten. Och vaknade upp i smärtor och var så ledsen att jag tänkte be min sjukskötare om att krama mig! :( Fick mer drogor och somnade om!
Dag 5:
Pappa hämtade mig vid 10 på morgonen och jag fick åka hem.. låga bara 4 dagar på sjukhus. Ville verkligen bara hem, hatade att ligga på sjukhus.Pappa och jag trodde att jag skulle vara så handikappad första tiden att vi tog ut en rullator och rullstol. SOM ALDRIG ANVÄNDES! Eller jo rullstolen 1 gång!
Opererades för 2 veckor sen
Här ska jag berätta lite om min tid runt operationen.....
Tis.17/3 Vaknade upp vid 8 av ett samtal från min läkare. Hade så mycket frågor att ställa honom innan jag skulle gå med på att låtas bli opererad. Tankar på att bli förlamad,fult ärr,stel m.m surrade runt i mitt huvud samtidigt som jag var helt nyvaken och kände att jag skulle missa att ställa en massa av mina frågor. Han märket direkt min oro och ordnade en träff efter han var klar med sin operation.
Kl. 16.00 träffade jag mamma och pappa läkaren på KS och hade ett litet möte. Där han mer eller mindre försäkrade mig om att fölamning inte kommer att inträffa och att resultatet ska bli så bra som möjligt. Vi kom överens om att ta bort delar av mina revben för att få bort min rotationspuckuel ifall han inte skulle lyckas rotera det under steloperationen. På mig skulle man låta sy inifrån sitället för att anväda agraffer(häftstifft) för att få ett snyggare ärr.
HAN FICK MIG ATT KÄNNA MIG TRYGG OCH VI VALDE ATT LÅTA OPERERA MIG DAGEN EFTER!
Slog till Dr.Gerdheim på benet o bad honom att gå och lägga sig i tid.Kl 06.00 dagen efter skulle jag infinna mig på sjukhuset. Jose hade redan åkt iväg till cypern på träningsläger så jag spenderade sista kvällen o-opererad med mina vänner o hade en liten mysig middag hemma hos Ivana på kvällen... o tog ett glas vin.. hihi
Sen hem och packa och duscha med det bakteriedödandemedlet.
Kände mig lite hängig;) 30 min innan OP.
Ons18/3 Kl.06.00 var jag mamma och pappa på plats på huddingesjukhus. avd k83.
Fick mitt egna rum att boa in mig i. In i rummet med dessa fula sjukhuskläder kommer den äckligaste sjuksyster jag någonsin träffat. Hon hade nog inte duschat på en vecka. Fettigt hår och stinkande av svett blandat med brunatänder. Var det hon som skulle ta hand om mig??? Jag ville spy!!! Fan får man se ut så när man jobbar på sjukhus? Shit tänk på infektionsrisken!
Hon gav mig värktabletter och tog ett blodprov på mig som träffade en nerv att varjefinger i högrahanden vibrerade.. BRA BÖRJAN! Jag började gråta och blev nervös inför vad som komma skall..... :(
Efter kanske en halvtimma av massa lugnande prat med mina föräldrar skulle jag rullas ned till operationsrummet.
Jag grät hela vägen ner.. men denna gulliga narkosläkare sa att allt skulle bli bra...O gjorde mig lite tryggare.
Mamma, Jag och pappa innan jag blev sövd.
Jag var så ledsen och orolig när jag skulle rullas in på Op.bordet. Pappa såg till att jag fick lugnande sen gick vi 3 tillsammans in i operationsrummet. Där inne gick allt så snabbt att jag inte var beredd på att bli nedsövd och fick panik när dom satte på mig en syrgasmask och sa godnatt... ville inte sluta prata. Men jag somnade för att vakna igen efter 6 timmar.